Avfallstrappan

Avfallstrappan visar hur avfall ska tas om hand. Den är en del av ett EU-direktiv och innehåller fem nivåer där det högsta steget (1) visar vad som är bäst och lägsta steget (5) vad som bör undvikas. Alla steg visar dock hur man ska hantera avfall inom EU.

1. Förebygga

Förebygga är det bästa alternativet - se till att avfall inte blir till. Det är det bästa sättet att minska användningen av jordens resurser och din påverkan på miljön. Med lite planering går det att göra stor skillnad i vardagen.

• Ta med en vattenflaska med kranvatten istället för att köpa flaskvatten.
• Ät upp all mat du köper, frys in det du inte tror du kommer hinna äta upp.
• Ta med egna bärkassar till affären så slipper du köpa nya.
• Köp produkter utan förpackning.
• Köp kvalitetsprodukter som håller länge.

2. Återanvända

Näst högst upp i avfallstrappan finns återanvändning. Om du själv inte kan återanvända, laga eller ”upcycla” dina saker så sälj dem vidare eller skänk dem till second hand-butiker. Istället för att köpa nytillverkat - kolla om det du behöver finns att köpa begagnat. Varje sak som inte behöver nytillverkas är en vinst för miljön och spar på jordens resurser och din plånbok - ofta sparar du ordentligt med pengar på att köpa begagnat. 

• Laga saker som går sönder.
• Köp saker i andra hand.
• Ge bort saker du inte behöver till någon annan. På återvinningscentralerna kan du lämna säljbara saker till Återbruket Länk till annan webbplats.. 
• Byt eller låna det du inte har.

3. Materialåtervinna

När du inte kan återanvända eller laga så ska vi återvinna materialet. Det finns återvinningssystem för de allra flesta förpackningarna. I Uppsala samlar vi dessutom in matavfallet som blir till biogas och gödsel. Du kan även återvinna gammalt matfett som olja från konserver eller frityrolja. Även oljan blir till nya produkter som tvål, ljus eller tvättmedel.

Visste du att du kan återvinna:

• Alla gamla tyger, som lakan, strumpor och handdukar.
• Allt flytande matfett.
• Alla trasiga gamla böcker. 
• Alla gamla mobiler, datorer eller trasiga laddare.

Sorterar du rätt spar vi på jordens resurser något enormt!

4. Energiutvinna

Om avfallet inte kan materialåtervinnas ska energin i avfallet utvinnas genom förbränning. I Uppsala betalar vi Vattenfall för att de ska förbränna soporna för att skapa fjärrvärme och el. Tyvärr är 70 procent av den brännbara påsen fortfarande fylld av förpackningar och matavfall. Det betyder att vi bränner upp våra resurser. El och värme är bra, men absolut inte lika bra som att återvinna materialen.

Läs mer om förbränning av sopor till fjärrvärme hos Vattenfall Länk till annan webbplats.. 

5. Deponi

Längst ned på avfallstrappan finns lagring av sopor i deponi - det som förut kallades för soptipp. Det här är inte en hållbar lösning annat än för material som ska ut ur kretsloppet och inte kan hanteras på något annat sätt. Det finns olika sorters deponier beroende på materialets farlighet. 

I Sverige läggs väldigt lite på deponi, mindre än 1 procent av allt vårt avfall per år. Vanligen hamnar här material man inte kan göra något annat med i nuläget, som asbest, gammal byggisolering, förorenade jordar eller obrukbart slam. I många andra länder där vanliga sopor inte energiutvinns (4) ser soptipparna helt annorlunda ut.