Vasaborgen jobbar hårt för återvinning

Vasaborgen är resterna av det ursprungliga Uppsala slott. I de gamla 1500-talruinerna som ligger bredvid dagens Uppsala slott finns i dag museet Vasaborgen som tar emot allt från skolklasser till bröllopspar. Och anledningen till att Vasaborgen är just ruiner är ett cirkulärt Uppsala anno 1702.

Mia Ulin, slottsfru och verksamhetsansvarig för Vasaborgen i Vasaborgens tornrum.

Mia Ulin, slottsfru och verksamhetsansvarig för Vasaborgen, i resterna av Gustav Vasas sovrum.

Vasaborgen byggdes 1549 av Gustav Vasa och var en försvarsanläggning. Tanken var att försvara Uppsala om det skulle komma fler anfall som det blodiga långfredagsslaget 1520 när danska soldater anföll Uppsala. Vasaborgen byggdes ut och blev med tiden ett riktigt renässansslott.

I den stora stadsbranden i Uppsala 1702, som la nästan hela staden i aska, eldhärjades Vasaborgen. Och ett cirkulärt tänk förseglade slottets öde.

– Slottet blev inte jättehårt skadat, men stora delar av slottet revs för att ha som byggnadsmaterial till Stockholms slott. Så ett cirkulärt Uppsala redan på 1700-talet återanvände byggnadsmaterialet till nästa slottsbygge. De var noga med att återanvända saker och där har vi något att lära oss av, säger Mia Ulin, slottsfru och verksamhetsansvarig för Vasaborgen.

Vid återuppbyggnaden av Uppsala slott 1744 lät man av någon anledning de ursprungliga delarna ligga i ruiner. De varken revs eller återuppbyggdes och med åren gömdes ruinerna i en stor jordkulle fram till mitten av 1900-talet när man grävde ur slottsruinerna. I samband med det sattes tak på ruinerna och sedan 1990 fungerar Vasaborgen som museum med vigslar, skolvisningar, spökvandringar och historiska vandringar.

Varför gick Vasaborgen med i Cirkulärt Uppsala?

– Miljöfrågor är väldigt viktiga för oss och vi gick med för att visa att vi tar vårt miljöengagemang på allvar, säger Mia Ulin.

Hur jobbar ni för att minska er vattenförbrukning?

– Vi använder inget vatten i vår verksamhet så vi kan inte minska vår vattenförbrukning, men vi vill bidra med det vi kan. Eftersom det är en mycket känslig miljö använder vi inga rengöringsmedel, vilket anges i riktlinjer från hyresvärden Statens fastighetsverk. Till största delen sopar vi, bara vid enstaka tillfällen dammsuger vi, säger Mia Ulin.

Hur jobbar ni med återvinning?

– När vi hyr ut lokalen tillhandahåller vi glas som diskas mellan varje gång. Förutom enstaka kompletteringar har vi använt samma glas sedan 2005. Vid catering rekommenderar vi närproducerade och lokala alternativ och vi uppmanar gästerna att hyra porslin i stället för att använda engångsprodukter. Det vi har stor förbrukning av är värmeljusbehållare i aluminium, och de är vi noga med att köra till återvinningen. Vi har också bytt ut all belysning från väldigt energikrävande teaterlampor till armaturer med lågenergilampor, säger Mia Ulin.

Hjälpte innehållet på sidan dig? (Om du svarar nej - fyll gärna i varför.)

EPI debug

Created:
2023-04-05T13:46:53
Last modified:
2023-04-28T14:29:09
Published:
2023-04-05T14:04:22
Last published:
2023-04-28T14:29:10
Template
Sida


EPI.PageType


EPI.PageURLSegment


EPI.Id